FAQ - Vanliga frågor & svar

Här fyller vi på

1. UNDRANDE FRÅGOR
... Är inte detta självklarheter?

Ja, det är sunt förnuft och som det borde vara i vilken ekonomisk relation som helst. Vad talar emot att de politiska och offentliga verksamheterna ska fungera som andra ”branscher”?

Eller som någon uttryckte: Det är egentligen märkvärdigt att vi ”normala” människor låter oss styras så mycket av ett antal självgoda potentater!

... Är detta avstämt med statsvetare?

Ja. ”Detta är görbart”.

Här kan tilläggas att statsvetare ägnat åtskilliga sidor åt att definiera demokrati. Alla verkar enas om att det ytterst är folket självt som avgör hur det ska styras.

Så bollen är på folkets planhalva – vilket nog är ganska okänt.

... Vi har ju representativ demokrati med politiska partier/politiker som för vår talan

Ja, tanken i grundlagen är att politikerna/riksdagen ska representera medborgarna. Denna representation har dock satts ur spel – den finns inte i verkligheten. Läs vidare under bakgrund i vårt program.

Detta hade inte varit möjligt om medborgarna styrt det demokratiska regelverket. Demokrati ska innebära folkstyre. Det är därför Medborgarresan så envist vill att medborgarna i verkligheten ges alla förutsättningar att utöva den makt som enligt svensk grundlag utgår från just – folket.

... Vad händer med dagens politiker?

Denna fråga ansluter till – kan inte politikerna lösa detta? – och det som kan tilläggas är spekulationer. Men vi får de politiker/uppdragstagare vi förtjänar.

De som engagerar sig i de politiska partierna har ofta en önskan att bidra positivt till samhället. De politiker som i det tysta ogillar dagens ”maktordning” och ser sig själva som uppdragstagare och representanter har det svårt. De applåderar sannolikt denna omvälvning.

De som gillar ”maktspel” och hittills haft fria händer har sannolikt svårt att ställa om till ett samspel på medborgarnas och tillika finansiärernas villkor.

Det är också en fråga om tillit – vilka politiker litar medborgarna på? Misstroendevotum och prickning enligt en etisk uppförandekod blir verklighet.

... Jag tror inte att detta kommer att fungera!

Om det är en ”känsla” är det så – men läs gärna sista frågan först.

Är det logik? Handlar det om den medborgarstyrda demokratin eller införandet i sig, ex för att det blir motarbetat av politikerna.

I det första fallet kan vi bara enas om att vi har olika ”tro”. Vår bas är erfarenheter från användning av lösningarna i många olika verksamheter. Även om den offentliga sektorn är omfattande är principen densamma för varje verksamhet och tjänst.

Gäller det införandet:

  • Får vi majoritet i riksdagen är det enkelt – då röstas förändringarna av demokratins regler igenom.
  • Om vi behöver de politiska partiernas stöd blir det svårt för dem att rösta nej till krav/lösningar. Om exempelvis införande av tredjepartsgranskningar eller att de inte ska bestämma sin egna lönevillkor inte röstas igenom kommer varje partis röster att exponeras.

Om du fortfarande inte tror det kommer att fungera får du helt enkelt lita på att dagens politikerstyrda demokrati löser de problem du ser.

... Vi har det ju bra i Sverige

Vi har som sagt fötts i ett rikt land och har haft fred i över 200 år – och i backspeglarna har det sett bra ut i flera decennier. Men hur ser det ut genom vindrutan?

Försämringarna har skett i små steg – men trenden är tydlig. Service i exempelvis sjukvård och trygghet försämras samtidigt som vi får betala för det som en gång ingick ”paketet” – ex läkarbesök och recept. Vi kläms från två håll.

Vi har haft en bra ”fallhöjd” med tak över huvudet, mat, kläder e t c men hela 15 % av våra pensionärer har garantipension+hyresbidrag som de inte klarar sig på. Så just de vi vill värna om har redan slagit i botten.

Det bästa tillfället är nu – att innan vi alla kommer för nära botten.

”Vi har det i varje fall bättre än i landet X” är inte ett mått eller ens relevant. Snarare borde vi vara en förebild för sämre lottade länder/medborgare – ett land som visar vägen till en väl fungerande demokrati som på allvar syftar till välmående medborgare.

... Vad får er att tro att ni klarar detta?

Vi har färdiga lösningar som medborgarna kan ta ställning till och därmed är grunden klar. Till detta kommer: 

  • Vi konkurrerar inte med de politiska partierna.
  • Stabila lösningar som bygger på metoder, verktyg och regelverk som är kända, beprövade och fungerar i flertalet branscher inom och utanför Sveriges gränser.
  • Av egen erfarenhet vet vi att lösningarna redan från start är effektiva och användbara.
  • Det finns god försörjning av erfarenheter, förbättringar och kompetens.
  • Lösningarna är genomförbara utan lagändringar och har stämts av med statsvetare – ”det är görbart”.
  • Erfarenhet av utveckling, anpassning och införande av styrformer och arbetsformer i både offentliga och privata verksamheter.

Det som behövs är ”bara” medborgarnas mandat i kommande riksdagsval – vilket i sin tur beror vår förmåga att kommunicera och skapa hopp och en tro på att förändring är möjlig.

Till sist finns en enkelhet i att folket självt ska avgöra hur det ska styras.

2. FAKTASÖKANDE FRÅGOR
... Är detta en form av direktdemokrati?

Politiska beslut beslut mellan valperioderna påverkas. Den blir mer lik andra verksamheter – dvs medborgarna delegerar en mängd beslut till de politikerna enligt ett överenskommet regelverk.

Beslutens påverkan på samhället (medborgare, ekonomi, andra effekter) avgör dock beslutsform och -instans. Med ökande påverkan ökar kraven på exempelvis beslutsunderlag och konsekvensanalyser, godkända granskningar, godkännande från berörda parter och intressenter.

Den högsta beslutsinstansen är medborgarna och vid beslut med mycket stor påverkan på samhället kan folkomröstning bli aktuell. Likt högsta ledningen i en stort företag ges de motsvarande beslutsstöd (business intelligence).

Regelverket för beslutsformer och -instanser rörande det demokratiska systemet hanteras av det Nationella medborgarkontoret.

... Kan detta införas utan lagändringar?

Ja. Det medborgarstyrda demokratiska systemet är i enlighet med regeringsformen och grundlagarna. Vi använder dagens valsystem och -regelverk (lite kreativt) för att kunna delta i riksdagsval.

Våra lösningar enligt programmet kan sedan införas utan att ändra några lagar – regelverket som ska följas är det nya. På sikt kan det vara klokt att det nya regelverket i vissa stycken formas till lagar, men det är inte nödvändigt.

... Hur hanteras större upphandlingar? Exempelvis Nya Karolinska Sjukhuset?

En central fråga eftersom det är här vi säkerställer att våra skattemedel används på bästa sätt – istället för att i efterhand reagera när skadan är skedd.

Följande delar i systemet – regelverket – aktiveras:

  • Alla förändringar hanteras enligt en process som håller koll på varje beslutsnivå – riksdag, kommun, region, EU, FN etc. Från förslag, beslut om nytt ärende till beslut om genomförande, införande och avslut.
  • Varje förändring klassificeras utifrån konsekvenser/påverkan på ekonomi och medborgare (i alla sina roller). Med större påverkan ökar kraven på beslutsordning.
  • Förändringar med stor eller mycket stor påverkan kräver fullständiga beslutsunderlag med konsekvensbeskrivningar och alternativ.
  • De blir enligt ett regelverk granskade utifrån ex ekonomi/finansiering, planer, risker, osäkerhet, kalkyler, faktaunderlag, upphandlingsunderlag, avtal – interna och med externa parter.
  • Önskemål om sekretess bedöms i särskild ordning av tredjepart.
  • Granskning sker av tredjeparter med öppen redovisning av brister och åtgärder. Granskningar kan som åtgärd föreslå ytterligare granskningar.
  • Medborgarkontoret kan initiera granskningar utöver de som regelverket anger.
  • Intressenter, insyn och beslutsinstanser fastställs inklusive kriterier för godkännande inför varje beslutssteg.
  • Vid beslut med mycket stor påverkan kan medborgarna enligt regelverket komma med i beslutsfattandet som ytterst kan leda till en beslutande folkomröstning.
... Jag är bara intresserad av medborgarna har det bra – är välmående

Vilket också är varför Medborgarresan startade – dess drivkraft och resultat. Ytterst handlar allt om människorna. Även för lärare, vårdpersonal, blåljuspersonal med flera som svarar för kärnleveranserna till medborgarna.

Den enkla logiken är att om våra skatter inte leder till ett ökat välmående ska våra politiska och offentliga verksamheter ifrågasättas, och värderas för nya beslut.

För att uppfylla kraven måste vi se till att det demokratiska systemet styrs av medborgarna med visionen:

Ett öppet och harmoniskt samhälle med välmående och ansvarstagande människor – där demokratin är en förebild genom samarbetet mellan alla medborgare och politiker.

... Har ni någon politisk erfarenhet?

Nej, och även om dessa kompetenser tillkommer så är det inte en politisk fråga. Vi inför en demokratisk plattform som ger stöd för politiker som på allvar vill axla medborgarnas uppdrag.

... Hur hindra att det Nationella medborgarkontoret bli nya ”makthavare”?
  • Uppgiften är att förvalta och förändra det demokratiska systemet som Medborgarresan infört. Förändringar i systemet sker genom nya systemval enligt ett regelverk – ett regelverk som bara kan förändras genom systemval.
  • Dagens politiker granskar varandra och styr de granskningar som utförs av oberoende granskare. Nu införs regelrätta tredjepartsgranskningar. Tredjeparten beslutar själva vilka granskningar som ska genomföras – vilket inkluderar granskning av det Nationella medborgarkontoret. Brister och åtgärder redovisas öppet.
  • Det Nationella medborgarkontoret kan beställa en granskning – men inte styra eller påverka granskningarnas genomförande och resultat.
... Ni säger att ni inte har några politiska ambitioner – det är ju ett parti?

All sakpolitik sköts som vanligt – men på en ny och medborgarstyrd demokratisk plattform. Vi fokuserar enbart på införandet av denna medborgarstyrda demokrati.

Medborgarresan kan ses som ett införandeprojekt av en färdig demokratilösning. Men för att få riksdagsmandat behöver det anta formen av ett parti.

När införandet är klart överlämnas resultatet till förvaltning hos det Nationella medborgarkontoret – och partiet/projektet Medborgarresan avslutas.

... Hur påverkas de politiska partierna?
Under införandet

Det så kallade partistödet som de politiska partierna tilldelat sig själva (totalt närmare 1 500 miljoner per år) får Medborgarresan del av enligt mandat och regelverk. Se beräkning av mandat för Systemvalet.

Spekulationer:

Blankröster blir synliga – dvs om inget politiskt parti kryssats i på Medborgarresans valsedel kommer motsvarande antal ledamöter att lägga ner sin röst i politiska frågor. Kan påverka andelen blankröster som normalt ligger på runt 1 %.

Det som kallas ”proteströster” kan handla om missnöje med det demokratiska systemet. Det kan innebära att dessa röster landar på Medborgarresan och systemförändring med en mer ”ärlig” politisk röstning snarare än taktisk.

Påverkan efter införandeperioden

Riksdagsvalet återgår till sedvanlig röstning på politiska partier. Den medborgarstyrda demokratin är realiserad och därmed styrs de politiska partierna av detta regelverk. Medborgarresan avslutas.

3. FINNS LIKNELSER?
... Den svarta lådan

Tänk dig en svart låda. På ena sidan stoppar du och alla andra in skattepengar – på andra sidan kommer grovt överenskomna välfärdstjänster som trygghet, vård, skola, äldreomsorg, infrastruktur e t c.

Högst upp på lådan skymtar åtta partiledare som kallas för makthavare – eller sju, för en som är på väg upp verkar hela tiden puttas ner. Lådan är stor för att rymma 750 myndigheter, verk, kommuner, domstolar e t c. Människorna har det i huvudsak bra medan den svarta lådan omärkligt blir lite större varje år.

Allt är bra tills du märker att det som kommer ut blir tunnare/försämras samtidigt som nya avgifter tillkommer exempelvis när du söker vård. Du vet varken vad du betalar totalt – utöver skatten eller hur pengarna används. Varför räcker inte pengarna till allt mindre? Vad räcker de till?

Protester och synpunkter bemöts med svaret ”välj en annan makthavare om du inte är nöjd”.

När du prövat snart sagt alla inser du att det inte är någon större skillnad. Makthavarna pratar lite olika om avgifter och förbättringar som behövs – men resultatet är detsamma.

Eftersom lådan är svart kan du inte se vad som händer i lådan – bara att det fortsätter att komma ut allt mindre trots att mer pengar skottas in.  

Du får ständigt höra att Sveriges låda är bra och bättre jämfört med andra länders. Att många inte ens får välja makthavare – en rättighet vi inte får ta för given.

Det är ju sant, men trots allt fler börjar bli missnöjda och det är tydligt alltfler pensionärer inte klarar sitt uppehälle. Några lösningar verkar inte finnas, så det stannar vid samtal runt matborden.

Fyra år passerar och nytt val av makthavare närmar sig. Nu får du höra om en helt ny låda. En transparent. En som inte finns i något annat land.

Att vi kan välta lådan så att makthavarna hamnar på samma nivå som oss medborgare – de är uppdragstagare som blivit makthavare för att vi medborgare inte har satt ner foten.  Att vi är huvudman som finansierar uppdragstagarna för att leverera tjänster som ökar välmåendet. Att vi som huvudman är de som ska ange regelverket för kontraktera och styra uppdrag, uppföljning och ansvar.

Frågan är nu vad ditt sunda förnuft säger dig? Är den transparenta lådan utan makthavare vettigare än den svarta lådan du är van vid? Du kan fortfarande välja den uppdragstagare du vill – men som nu får verka inom den transparenta lådan.

Svaret är kanske självklart. Men ofta inleds förändringar med ett motstånd. Är det tillräckligt illa idag – blir det så mycket bättre med det nya? Om du fortfarande tvekar kan du fundera på varför? Se även den sista frågan.

... Bilverkstaden

Om politikerna fortsätter att styra demokratin är det som att avtala om service av bilen där verkstadens mekaniker bestämmer den summa de tar varje månad av varje bilägare (bortse från verkliga erfarenheter).

Allt är bra tills din bil fungerar allt sämre trots ständiga löften om förbättringar. Din bil är inte så gammal men omkring dig du ser allt fler äldre bilar som knappast går alls. Dessutom har mekanikerna lagt till en avgift när du lämnar in bilen. Som alla nya avgifter höjs den då och då. Du har ingen koll på vad servicen kostar totalt eller varför servicenivån blir sämre.

När du har synpunkter är svaret att ”välj en annan mekaniker om du inte är nöjd”. När du prövat snart sagt alla mekaniker några gånger inser du att det inte är någon större skillnad. Och dina synpunkter kvarstår.

Du inser att detta måste lyftas till ledningsnivån. Men döm om din förvåning när du ser att mekanikerna också är verkstadsledning. Det tar stopp. Du kan bara fortsätta att välja bland mekanikerna – vilket de har bestämt.

Du får ständigt höra att Sveriges verkstad är bra och bättre jämfört med andra länder. Att många inte ens får välja mekaniker – en rättighet vi inte får ta för given.

Och så går fyra år till och ett mekanikerval närmar sig. Nu får du höra om en helt ny verkstad. En bilägarstyrd. En som inte finns i något annat land.

Där mekanikern har ett avtalat ansvar som uppdragstagare och deras löften om servicenivå blir en del i avtalet. Där du som uppdragsgivare ser servicenivån som utförs för dina pengar plus mekanikernas egna och annan overhead. Där uppdragsgivarna samordnar sina synpunkter och samråder med sina uppdragstagare om förbättringar.

Frågan är nu vad ditt sunda förnuft säger dig? Är den bilägarstyrda verkstaden vettigare än den mekanikerstyrda du är van vid? Du kan fortfarande välja mekaniker.

Svaret kanske är självklart men trots det kan beslutet kännas, tja … obekvämt. Se sista frågan.

4. ALTERNATIVA VÄGAR
... Varför börjar ni inte på en kommun för att pröva konceptet?

Det är först på den nationella nivån som ett nytt demokratiskt system kan införas. Det demokratiska regelverket påverkar de statliga myndigheternas roll och åtagande och några blir helt fristående från riksdag och regering – en regelrätt tredjepart. De politiska partierna i riksdagen är en motpart som uppdragstagare.

Fördelen är att systemets lösningar även täcker den regionala och kommunala nivån.

... Varför är det inte redan så här?

Vi har aldrig tidigare skilt på politik och demokrati. Och så länge vi inte gör det behåller de politiska parterna sin kontroll på det demokratiska regelverket – vilket görs tydligt med ordet demokratipolitik.

Du måste alltså fråga de politiska partierna om varför de inte har genomfört punkterna i Medborgarresans program.

Fråga också:  På vilket sätt fick de politiska partierna medborgarnas mandat att bestämma utformningen av det demokratiska regelverket?

... Demokrati är väl en politisk fråga?

Att skilja på demokrati och politik är nyckeln till att synliggöra demokratin – och frågan om vem som ska styra denna.

Politik och politiska frågor hanteras som vanligt, men nu på ett medborgarstyrt demokratiskt system. Vi fokuserar enbart på det demokratiska systemet.

Den representativa demokratin vi har avser politiken vi också röstar på – inte utformningen av det demokratiska regelverket i sig. Politik och demokrati har dock hittills setts som ett och samma.

... Kan inte politikerna lösa detta?

Ytterst är detta en medborgarfråga eftersom det är folket självt som avgör hur det ska styras. Att fortsätta delegera detta till samma gruppering som använder våra skattemedel utan villkor/krav är osunt – för alla parter.

Vi har heller inte hört politiker som uttryckt något liknande. En del säger att de är uppdragstagare och har fått ett förtroende. I så fall applåderar de en medborgarstyrd demokrati – om än i det tysta.

Men som invald politiker avtalas lojaliteten med partiledningen där partierna själva anser att demokrati innebär överenskommelser mellan partierna.

Lite parentetiskt lämnar några politiken och skriver ner sina reflektioner. Exempelvis ”Knapptryckarkompaniet” som skrevs efter åtta år i Sveriges riksdag.

5. DEN SISTA FRÅGAN
... Medborgarstyrd demokrati känns rätt – ändå tvekar jag
Att lita på andra – hur mycket ska du delegera?

Du och vi tillsammans har lagt en väldigt stor del av vårt ekonomiska liv i några få politikers händer – att med fria händer hantera över 70 % av våra livsinkomster. Vi föds alla in i detta system – vi har inte valt det. Men bara du kan nu eller senare besluta att förändra det om du inte vill att våra barn och barnbarn också ska födas in det.

Det ansvar vi ålagt politikerna kräver perfekta människor. Och vem kan någonsin ens på skämt beskyllas för att vara perfekt?

Medborgarna måste tillsammans helt enkelt förbättra styrningen av dessa enorma resurser de tillför till alla politiska och offentliga verksamheter – för allas skull. Medborgarresans program visar på massiva erfarenheter, strukturer och metoder för hur detta kan göras på ett sunt och balanserat sätt.

Självklart är förändringen inte enkel, men Sverige har kommit en lång väg sedan kungamakten för över 200 år sedan kom till vägs ände och under fredliga former delades upp i en politisk och ekonomisk maktsfär. Mellan dessa sfärer finns en oreglerad gråzon med exempelvis lobbyverksamhet som medborgarna därför hålls ovetande om. Och vi vet att absolut makt absolut korrumperar vilket kan förstöra hela samhällen. Det är hög tid för nästa steg som också är ett första steg på resan som kallas Medborgarresan.

Jag vet vad jag har …

… och därför ett motiv att vara kvar. Nuläget skapar förändringstryck om det uppfattas som negativt och är det uselt/smärtsamt finns flyktkänslor. Men om det är neutralt eller om du oreflekterat har fullt upp i din vardag är intresset lågt. Hur ser du på nuläget? Har vi en fungerande demokrati?

Om du finner visionen och idén med en resa attraktiv blir du intresserad. Men intresset falnar om riskerna du ser är stora eller är okända.

Riskerna behöver upp på bordet och hantera båda alternativen:

  1. Vara kvar. Vilka risker ser du på säg 10 års sikt? Vilka är trenderna? Hur kommer den politikerstyrda demokratin fortsätta att utvecklas?
  2. Förändra. Risker och utveckling med med en införd medborgarstyrd demokrati? Ställ frågor. Ta reda på mer. I slutändan är det ditt eget förnuft och beslut som avgör – men ta gärna del av de riskerna som finns nedan. 

Faktum är att allt förändras konstant, både inom och omkring dig. Anpassningen till denna förändring kan tas i små eller stora steg. Ju längre du/vi tvekar desto större blir stegen och omvälvningen. Vare sig du väljer att drabbas av eller påverka förändringen är livet mycket av ett äventyr där offerrollen kanske är bekväm men knappast upplivande.

Överge något jag trott på …

… innebär ofta känslor – från vrede, besvikelse och rädsla till ” världen rasar”.

Vrede är ofta ett första steg på vägen till förändring när du väl släpper den.

Besvikelsen kan handla om att du inte sett/accepterat det som pågått. Eller besvikelse på dem du valt att lita på. Förlåt dig själv och/eller de du litat på, det frigör och låter dig se framåt – och släppa backspeglarna.

Rädsla drivs av oro. I ett försök att vara rationell – läs om de risker vi ser. Fyll på med de du ser och se efter om de bemöts i en medborgarstyrd demokrati.

Om din värld rasar är det mentala motståndet stort. Argument fungerar inte. Det kräver en process som tar sin tid och följer ett mönster: Efter att du blivit medveten följer förståelse –> acceptans –> att pröva för att till sist börja använda och förespråka.

Vilka risker finns – ingen har gjort detta tidigare

Eftersom denna förändring aldrig har gjorts i något land är resan lite av ett äventyr.

Det är svårt att bryta paradigm när man är först ut, men lösningarna är egentligen självklara bara man är intresserad nog att ta sig över ”tröskeln” till det nya rummet. Sedan blir det obegripligt att vi inte gått in tidigare.

Vi ser inga risker när väl den medborgarstyrda demokratin är på plats. Etablerade metoder och verktyg används liksom tydliga roller och ansvar där resultaten följs upp.

Det är en första version som kommer att förbättras – och en öppen process med kontinuerliga förbättringar finns med från start.

Riskerna finns istället under själva införandet. Glädjen under införandet riskerar att saboteras av maktkamp och maktspel som kan skräpa ner och försinka vägen till en medborgarstyrd demokrati. Det är en omvälvning som utmanar starka krafter som vant sig vid att styra och agera som de vill.

Det mandat politikerna/partierna får och använder via allmänna val begränsas till politiska frågor på en medborgarstyrd demokratisk plattform vilket utmanar den politiska maktsfären. Därpå kommer även den ekonomiska maktsfären att påverkas.

Ingen kan förutse alla reaktioner och utspel – men de kommer att redovisas till väljarna som beslutsunderlag till kommande val. Det är bara en tidsfråga innan det medborgarstyrda demokratiska systemet är på plats. Uthållighet och tålamod kommer utan tvivel att behövas.

Vad säger ”experterna”?

Lösningarna är genomförbara utan lagändringar och har stämts av med statsvetare: ”Detta är görbart”.

Statsvetare har formulerat åtskilligt kring demokrati – men de verkar enas om att det ytterst är folket självt som avgör hur det ska styras.

För enkelt för att vara …

I efterhand är alla goda idéer självklara. Och det finns ett ordstäv ”det som är rätt ska gå lätt”. Det enkla är ofta det självklara. Vad är det som talar emot?

Att det obehagligt med stora förändringar ingår. Satsa på det du tror på – med hjärtat och hjärnans båda halvor.

Det finns risk att att själva införandet inte går lätt även om lösningen är rätt. Det sista maktspelet innan vi kommer igång med samspelet. Vi vill med alla medel undvika konfrontation och fokusera på målet.

Ordspråket säger att målet helgar medlen. Men visst och vist är det tvärtom:  Att medlen måste vara i linje med det som ska uppnås – vilket upprepas:

Visionen är ett öppet och harmoniskt samhälle med välmående och ansvarstagande människor – där demokratin är en förebild genom samarbetet mellan alla medborgare och politiker.

 

Detta är den sista och kanske avgörande frågan.

Vi fungerar alla utifrån mönstret tanke –> känsla –> handling. Tankar som inte är medvetna, utan omedvetna, märks som oförklarliga känslor. Det är klurigt – hoppeligen bidrar denna fråga till att skingra dimman och göra dem medvetna.

Kontakta oss

  • Jag medger att personuppgifter får användas för att förmedla information från föreningen som är relevant med föreningens ändamål. Personuppgifter tas bort när medlemskap, enligt föreningens stadgar, upphör (se stadgar)